Imorgon har vi varit här i en månad. Jag har alltså klarat mig en månad, utan att seriöst övervägt att åka hem. Jag har mått dåligt, och saknat och hemlängtat och frågat mig själv vad jag egentligen gör här. Men jag har också mått bra och varit fruktansvärt glad över att jag är här. Det är rätt tidpunkt och det är rätt plats, även ifall jag trivs allra bäst i Linköping.

Nu är jag mest stolt över att jag varit här i en månad, för sist jag testade att flytta utomlands, då flög jag hem efter en månad. Det är lättare den här gången, tack och lov.

Och på måndag åker vi till Tropical Islands. Det ska bli så jävla kul.

Hjärtedagen

Om exakt en vecka är det alla hjärtans dag. Det slog mig nu, och jag har inte ägnat en tanke åt det innan. Tänker inte göra det efter det här inlägget heller.

Det som står inskrivet i min kalender den fjortonde februari är: "Internet". Ja, om en vecka får vi internet i lägenheten! Jag har inte ens funderat över om Sofia och Markus ska göra något speciellt, kanske för att jag inte bryr mig. Det enda jag bryr mig om angående alla hjärtans dag, är KraValentine. En universitetsfest på LiU som jag kommer missa. Men det är inget jag bryr mig om överdrivet, nej, bara lite mer än själva hjärtedagen.

Jag undrar om jag ska ha någon plan. Fast jag vill inte det, jag vill inte mata den där dagen med uppmärksamhet. Inte för att jag hatar den, eller jo lite, men inte för att jag känner mig ensam och bitter. Det jag hatar med den är konsumtionen, produktionen, materialismen. Och ja, jo, jag måste medge att det är lite för att jag inte tror på kärlek.

Missförstå mig inte nu. Jag är "All you need is love" all over. Det är min sanning, och jag vill make:a love, not war osv, men den kärlek som marknadsförs på alla hjärtans dag, den bojkottar jag.

Bli inte upprörda, alla kära och lyckliga där ute, för jag tror på er. Jag tror på er kärlek. Eller nej, inte alla, men många. Jag tror på Romeo och Julia och jag tror på mamma och pappa. Och på Sofia och Markus.

Så, om en vecka, vad ska jag hitta på? Förra året var jag på [hg], drack "forever alone" och pussade på Sofia:

Året innan det, 2012, var jag i Dublin med Lisa och Ida. Vi åt på restaurang med massa obekväma par och tyckte det var obekvämt:

Och 14 februari 2011 minns jag inte vad jag gjorde. Tror att jag och Sara åt choklad och tittade på Xavier Dolans filmer. 

Av alla dessa gånger har jag trivts och förmodligen kommer jag att göra det nästa fredag också. Jag kommer ju få internet! 

Släpper lös hat-känslor med Stina. Människor alltså, att de kan vara så fantastiskt jävla underbara, men samtidigt så puckade. Förstår inte.

Jag saknar Stina. Och andra underbara från Linköping. Men det känns okej nu, för jag vet att de finns kvar när jag kommer tillbaka. Dessutom är Berlin fint, och jag har det bra. Igår var det Scandinavian Meetingpoint på galleriet som Sofia praktiserar på och jag fick prata med många trevliga människor. Och dricka öl för 1 euro.

Men. Är lite ledsen att jag missar alla vårens kravaller och fester. Fast det gör egentligen inte så mycket eftersom jag har kul här också. Jag får ju faktiskt uppleva en massa nya saker här, och inte bara samma gamla vanliga. På lördag, exempelvis, när STiG och resten av universitetets festprissar är på VSR, så kommer jag dansa på Astra Kulturhaus. Utan ovve och utan människor att undvika: tjoho!